Det hela började redan den 9 Mars då vi var på det sista besöket till barnmorskan. Det visade sig att jag hade jättehögt blodtryck. Hade även vätskat på mig väldigt mycket. Barnmorskan ringde då upp till förlossningen för att rådgöra lite hur vi skulle göra. På förlossningen ville dom att vi skulle komma upp direkt. Sagt och gjort så åkte vi hem och packade lite grejer utifall vi skulle bli kvar sen bar de av upp till Hudik. Väl där fick jag genomgå en undersökning och sen körde dom en ctg-kurva. Allt såg jättebra ut men mitt blodtryck va fortfarande oroväckande högt. Efter ett x antal timmar av väntan så kommer äntligen läkaren och pratar med oss om hur vi ska göra. Han vill sätta igång  mig för att inte riskera något med bebisen, trots att den mådde bra nu så kunde det vända på ett ögonblick sa han. Han ville lägga in mig och sätta igång mig dagen efter. Eftersom jag hatar allt som har med sjukhus att göra så förhandlade jag mig till att vi skulle få åka hem och sova och komma tillbaka klockan 8 dagen efter. Det gick han med på som tur var.

10 Mars 8.00 var vi på förlossningen igen. Denna gång skulle vi inte komma hem utan bebis! Spännande men också jäkligt nervöst! Karin som tog emot oss kollade blodtryck och hon körde även en ctg-kurva. Allt såg kanon ut förutom blodtrycket som låg på 154/101. Hon kände och klämde och jag var fixerad!
Tiden gick...det var nämligen många förlossningar denna morgon så innan dom satte igång mig ville dom att jag skulle ha ett förlossningsrum. Fick lite frukost och dom sa att vi skulle slappna av och vila, vem tusan kunde vila och ta det lugnt när något sånt här skulle hända?:)

Här kommer lite anteckningar från journalen:

9.38 - Vu:Cx bakåt riktad bibehållen 0.5-1 cm mjuk. Öppen 2-3 cm.

11.40 -  Barnmorskan kommer in och sätter PVK. (nål i handen)

12.00 - Dr Anders Atke gör en bedömning.
            Ctg: Normal
            Cervixstatus: Cerviz >50% utplånad, längd 1 cm, mediumriktad, mjuk, öppen 3cm.

12.30 - Aminotomi göres och sparsamt med klart fostervatten avgår. Huvud i BI, ruckbart. Skalp sättes.

13.52 - Ctg kopplas bort. Oregelbundna sdr. 5-8 min intervall. Pat går upp och går på toa. Rikligt med fostervatten rinner.

Skiftbyte och vi får en helt underbar barnmorska Åsa Lidström.

14.15 - Pat. är uppe och går känner av sammandragningar av och till.

15.15 - Pat. känner mer och mer tryck nedåt ljumskarna.

16.15 -  Har tätare sammandragningar 3-6min mellan. Ibland kopplade. Vu: Cx sgs utplånad mm öppen 4 cm. Önskar att vara uppe och gå innan vi best. EDA, vilket det finns önskemål om.

17.00 - Får lustgas/syrgas 50/50. Pat. var emot men med övertalning testar hon och uppskattar den.

18.00 - EDA beställs, narkosDr upptagen på akuten kommer så fort han kan.

18.50 - NarkosDr här, gör VU först. Helt öppen 10 cm. kanter runt om. Ftd huvud står ov. sp. Skickar narkosen åter hem till sig. Pat. tycker det går skapligt med lustgasen.

Här börjar det göra rejält ont, Bm ville att jag skulle kissa så huvudet skulle åka lite längre ner men med dessa jäkla värkar så gick det bara inte. Dom sätter en stol med ett bäcken på mellan sängarna som dom skulle ha upp mig på, när dom väl håller på så sätter krystvärkarna igång. Då inser dom att det är lönlöst att ens försöka. Då kommer nästa problem, hur dom ska få över mig till förlossningssängen från den vanliga sängen. Det slutar med att barnmorskan, sköterskan och Larsa alla tre står och drar mig över, skulle vart en fröjd att se:)
Jag märkte inte så mycket då jag va bra påverkad av lustgasen.

19.15 -  Krystvärkar.

19.50 - Syntodropp 15-20 ml/h sättes. Dr Atke på plats då fosterljuden går ner efter krystn. och värkarna är glesa.
Detta var något jag heller inte märkte av, det hade vart hur mycke folk i rummet som helst men som sagt jag var i min egen lilla värld:)

20.02 - Födelse:
            Kön: Flicka
            Förl. avslutades: ej instrumentell
            Ansv. vid förl: BM: Åsa Lidström, Läkare: Anders Atke.
Placenta avg. ua. Normal blödning.
Total blödning:350 ml
Bltr: 156/92

Det är säkert mycket jag har missat men när man väl är inne i det hela så kommer man inte ihåg allt,  mycke tokigheter har kommit från mig under förlossningen. Min käre sambo uppdaterade mig efteråt:)  Från första värk tills att hon var ute tog det ca 6 timmar!
Det häftigaste med förlossningen var nog vilken jäkla styrka man har i kroppen, trots att man har skitont och bara vill ge upp så kommer det styrka från någonstans och ut kom världens underbaraste lilla Lowa! Helt perfekt!

Efteråt fick jag ta en skön och efterlängtad dusch! När den va avklarad så fick lillfisen mat och sen fick vi fika och bara ligga och mysa. Var bara vi på hela förlossningen den kvällen så vi hade all personal för oss själv:)

Utan Larsa, Åsa och Ewa hade detta aldrig gått!